FN-organ granskar bristande svensk öppenhet – hemlighåller uppgifter som EU lämnar ut

FN’s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) i Genève har beslutat granska öppenheten i svensk förvaltning. Sverige har skrivit under och ratificerat en internationell konvention om utvidgad rätt till information i miljöärenden. Men myndigheter med stöd av domstol hemlighåller upplysningar som EU lämnar ut.

Kemikalieinspektionen, Kammarrätten och därefter Högsta förvaltningsdomstolen avslog tidigare i år en begäran att lämna ut handlingar om insektsgiftet klorpyrifos trots hänvisningar till FN-konventionens regler om att öppenhet har företräde framför affärsintressen, och trots ämnets uppenbara skadliga effekter.

Aarhuskonventionen från 1998 har ratificerats av Sverige och 44 andra stater i Europa och Centralasien, plus EU. Konventionen är dessutom bindande svensk lag genom ett EU-direktiv från 2003, men negligeras av svenska myndigheter. Syftet med konventionen är att stärka allmänhetens rätt till insyn och deltagande i miljöbeslut. Ett aktuellt exempel är om bekämpningsmedlet klorpyrifos fortsatt skall vara godkänt i EU efter att gällande tillstånd löper ut i januari nästa år.

Mot en fortsatt tillåtelse talar att klorpyrifos är ett nervgift som dödar insekter. Det är avsikten. Men medlet påverkar nervsystemet i alla levande organismer; hos människan utvecklingen av lillhjärnan i foster och nyfödda barn. Experter knutna till EU:s livsmedelsagentur EFSA (European Food Safety Authority) uttalade i augusti i år att gränsvärdena för rester av klorpyrifos och det besläktade klorpyrifos-metyl därför måste sättas till noll.

Klorpyrifos, är förbjudet att användas i Sverige men når svenska butiker, middagsbord och magar i importerad frukt, grönsaker, bär, ris och kryddor från EU-länder där användningen är tillåten, och från länder utanför EU. Livsmedelsverket har de senaste åren funnit rester av klorpyrifos i 2-4 procent av drygt 1700 stickprovskontroller. Var tredje icke-ekologisk citrusfrukt innehåller rester av bekämpningsmedlet.

De neurotoxiska effekterna har varit kända länge, men kunskapen har hållits dold. EU:s gällande tillstånd för klorpyrifos bygger på en (1) studie av effekter på nervsystemet – utförd av producenten Dow Chemicals, idag Corteva Agriscience.

I november 2018 visade de svenska forskarna Axel Mie, Christina Rudén och danske Philippe Grandjean att mätdata i Dow Chemicals egna studier för 19 år sedan påvisade hjärnskador på råttfoster vid alla mätbara koncentrationer av klorpyrifos. Detta redovisade inte Dow Chemicals i ansökningshandlingarna för EU-godkännande.

Det är bakgrunden till att vi – en grupp journalister knutna till olika europeiske medier – ville ta del av ett centralt dokument inför kommande EU-beslut, ett beslutsförslag utarbetat av Spanien och Polen. Vi vände oss till Sverige. Den sedan 1766 grundlagsfästa offentlighetsprincipen och Sveriges ratificering av Aarhuskonventionen skulle, trodde vi, göra vår begäran till ett rent expeditionsärende.

Vi tog fel.

Kemikalieinspektionen fann att ett utlämnade skulle försämra Sveriges möjligheter att delta i internationellt samarbete då Spanien ville hemlighålla förslaget för att inte skada kommersiella intressen. Kammarrätten avvisade ett överklagande med samma argument.

Haken är bara att Aarhuskonventionen undantar kommersiella hänsyn som skäl för att hålla tillbaka uppgifter som berör utsläpp i miljön. Det kommenterade dock varken myndigheten eller domstolen. En begäran om prövningstillstånd avvisades av Högsta förvaltningsdomstolen utan motivering.

Paradoxalt nog har Sverige i EU-domstolen argumenterat för att lämna ut motsvarande uppgifter om ogräsgiftet glyfosat. Uppenbarligen har Konungariket Sveriges officiella agerande i Luxemburg inte meddelats, eller trängt igenom, på hemmaplan. 

Ytterligare en paradox är att de handlingar som vi har nekats i Sverige har lämnats ut av EU-myndigheten EFSA. Det är förstås glädjande och en hjälp i vårt arbete. För en svensk journalist i samarbete med utländska kollegor är det en smula genant.

Efter vår anmälan kommer nu Sveriges tillämpning av öppenhetsregler i miljöärenden att granskas av Aarhus Compliance Committee, det organ under UNECE som övervakar att konventionen följs. Regeringen får nu fem månader på sig att förklara om, och hur, Aarhuskonventionen tillämpas i Sverige.

Den förklaringen finns det anledning att se fram till – eller frukta.

Projekt Chlorpyrifos är ett samarbete mellan Investigative Reporting Denmark, medieplattformen Danwatch och medierna Le Monde (Frankrike), Knack (Belgien), Verdens Gang (Norge), Newsweek Polska (Polen), Ostro (Slovenien), El Confidencial (Spanien) samt The Midwest Center for Investigative Reporting (USA). Publicerade artiklar översatta till engelska på ( https://www.ir-d.dk/chlorpyrifos/) Projektet har fått stöd från Journalismfund.eu.

Aarhuskonventionen ratificerad av 45 stater plus EU, bygger på tre pelare:

  • rätten till information från offentliga myndigheter,
  • rätten att delta i beslutsprocesser och
  • rätten till rättslig prövning.

Länk: http://www.unece.org

Del dette:
Udgivet i Aktindsigt, Miljøoplysninger

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *

*

Abonner på nyhedsbrevet

Olufs blog

Oluf







Offentlighedsrådgiver Oluf Jørgensen skriver om aktindsigt. Har du brug for råd om aktindsigt i konkrete sager - skriv til Oluf Jørgensen (oj@dmjx.dk).

> Se blogindlæg

Mulvads blog

mulvad

Redaktør Nils Mulvad skriver om databaser og temaindsigt. Skriv til Nils Mulvad på nils.mulvad@kaasogmulvad.dk

> Se blogindlæg

Vejledninger

Åbenhedstingets vejledning
En række praktiske råd, skrevet af Oluf Jørgensen og Nils Mulvad umiddelbart efter den nye lov trådte i kraft 1. januar 2014.

Kammeradvokatens vejledning
Kammeradvokatens praktiske råd til myndigheder. Det er godt at kende kammeradvokatens standardformuleringer for afslag med begrundelser.

Kaas & Mulvads 14 praktiske råd
Rådene er fra 2012. De handler om praktisk journalistisk metode.

Aktindsigt i kommuner
Åbenhedstingets opsamling og særlige råd vedr. kommunal aktindsigt
Kaas & Mulvads råd til aktindsigt i kommuner


Kontrolorganer
Ankestyrelsen er tilsynsorgan for kommuner og regioner, og afslag på aktindsigt kan sendes til Ankestyrelsen.
Miljø- og Fødevareklagenævnet er klageorgan vedrørende aktindsigt i miljøet. Se nævnets afgørelser om aktindsigt.

Ombudsmanden er sidste instans – egentlig ikke et klageorgan, men du kan bede om, at institutionen gennemgår sagen. Se ombudsmandens udtalelser